Olika saker på landet

Det blev midsommarafton.
Jag gick upp tidigt, säkert vid halv åtta och sprang den runt Ragnabo. Förutom några måsar som skränade (och senare skulle attackera mig tills jag blev tvungen att abrupt avbryta rundan) var det alldeles tyst. Inga bilar. Inga barn. Havet låg stilla.
Några molntussar svävade inåt land, men såg ganska bortkomna ut.
När jag kom tillbaka gick jag och far till Strandbygget och köpte bröd. Jag duschade inte innan. På semestern får man göra som man vill.
Far var orolig att allt brödet skulle ta slut innan det blev vår tur, men vi lyckades i alla fall få med oss tre påsar hem. Papperspåsarna var tvugna att vara öppna så att brödet skulle få svalna på vägen tillbaka. Det klirrade från kaffeskedar mot koppar i trädgården på innergården.
De hade börjat med en ny baguette, långjäst och alldeles luftig. Den smakade som i Italien.
Sedan åt vi frukost. Prosciutto, jordgubbar med fil, getost och blodapelsinmarmelad, kaffe och ägg. Jag hade fortfarande inte duschat.

Vi kom på att vi nog visst skulle behöva åka och handla. Citron och plastfolie på Ica i Torsås.
Åkte till Storgatan och lämnade lite stolar. Anna höll på att baka rabarberrutor. Jag åt fyra stycken senare på natten.

På eftermiddagen somnade jag.
Mor gjorde helstekt oxfilé och jag förberedde carpaccion. Vi kokade potatis och ägg och plockade fram sillen.

Carpaccio på oxfilé med pepparrot och smörstekta kantareller

ca 200 gram oxfilé
3 dl kantareller
en bit pepparrot
1 påse pinjenötter
1/2 citron
salt
peppar

Frys oxfilén ca en timme innan det är dags att förbereda den, så blir resten enklare.
Skiva oxfilén i tunna skivor som bankas ut mellan lite plastfolie. Lägg ut på ett fat.
Pressa över citron saft och salta och peppra. Stek kantarellerna i ganska mycket smör på medelvärme. Lägg i smöret först efter att vätskan från kantarellerna ångat av. Salta försiktigt och låt svalna på ett fat.
Rosta pinjenötterna i torr stekpanna.
Strö ut kantarellerna över oxfilén och sedan pinjenötterna. Riv över ganska mycket pepparrot.
Servera genast.

Jag duschade. Mor var stressad. De tog bilen med all maten och jag gick med Caprice. Himlen var fortfarande blå.

Alla hade skaffat nya respektive och så jag gjorde Caprice till min. Matade henne med oxfilé och bitar ur min zoo-ask, bet av halva min klubba och rabarberrutor. Smög till henne några chips.
Vi gick runt huset, tittade på nya blommor och på kamelerna på sjöslätten. Lustigt att cirkusen firar midsommar i Bergkvara varje år. Hundtanten var samma som när jag var liten. De hade en brun arab bland alla skäckarna.
Jag och Anna och Martin gick upp och kollade på fotboll också. De sjöng och snapsade och gjorde allt det där som man gör.
Sedan kom Boel och Lasse som har köpt en gård utanför Kristianopel och börjat göra getost. Sa upp sig, sålde sitt hus och köpte getter. Bara sådär. De var sena eftersom det skitit sig med kulturen i någon sats och de hade blivit tvugna att börja om. Bara en sån sak.

Vi drack vin och snaps och öl. Åt maten. Carpaccion tog slut. Borde gjort ett större fat.
När myggorna blev för många tog jag på mig strumpbyxorna och den tjocka tröjan.
Till slut hamnade vi inomhus. Satt och pratade om kapsejsade båtar, funderade på skillnaden mellan blogg och krönika och såg fram emot Johans 40-års fest i augusti. Några somnade i sina stolar. Vi gick hem och det var mitt emellan dag och natt hela vägen.

Jag vaknade tidigt fast jag borde vara trött. Gick långt med Caprice. Tittade på ålfiskarna som redde ut sina nät, såg Öland långt borta i horisonten, sparkade på stenar, badade. Sprang snabbt, snabbt på starka trummande hundben och lätta människoben. Hittade spännande pinnar och flytande barkbitar.
Det låg krossade ölflaskor och några plastpåsar vid campingen.

Vi lagade frukost och gjorde matsäck. Sedan seglade jag och far till Dödahästön. Träffade kusiner och sysslingar på sjön. Badade och fick saltränder på benen.
Sedan hem till hamnen och lugnet när seglena slutat slå och ligger nerstoppade i den röda segelsäcken. Ibland känns de så arga de där seglen.
Jag och mor köpte jordgubbar av polackerna hos Egon. Han ritade 35 på bordet och vi betalade 105 kronor för tre liter.

Tände grillen. Gjorde dulche de leche. Eller mor gjorde dulche de leche. Det kokade torrt i kastrullen och mor bestämde att experimentet fick vara slut. Far fick ren kastrullen och kolasåsen var klar.
Jag gjorde sötpotatispesto.

Sötpotatispesto

3 mindre sötpotatisar
2 vitlöksklyftor
ca 80 g getost
1 stor näve valnötter
1 kvist rosmarin
olivolja
salt
peppar

Sätt ugnen på 225 grader.
Skala sötpotatisen och skär i mindre bitar. Skiva vitlöken fint och lägg den och potatisen i en ugnssäker form. Ringla över olivolja, salta och peppra och baka i ugnen ca 20-25 minuter, tills de är mjuka och svartnat lite i kanterna.
Rosta valnötterna i torr stekpanna. Hacka en rosmarinkvist fint, Mosa sötpotatisen lite med en gaffel och mixa den med stavmixer tillsammans med rosmarin, valnötter och smulad getost. Tillsätt lite extra olivolja, ungefär två matskedar, så konsistensen blir lite rinnigare.
Smaka av med salt och peppar.
Gott till grillat kött eller bara på bröd.

Sedan kom Selings. Jag och Anna kuppade mot papporna och grillade fläskfilén och korvarna medan de tittade på den nya gräsklipparen. Far provstartade för att visa att det gick.
När de var klara med motorerna blev de lite nervösa över köttet.

Bordet var fyllt av sallad och grillat bröd, tre olika såser och tre olika korvar. Vissa drack portugisisk favoritöl, andra drack vin i vitt, rosa och rött.

Klara, Johan, Maria och Gustav kom tillbaka från cirkusen och berättade om geten som kunde rida.
Sedan åt vi ostar. Gruyère, get, västerbotten, camenbert och pecorino.

Det blev förlänging mellan Ghana och USA och vi var tvugna att flytta in.
Till förlängningen åt vi glass med kolasåsen, smält, vit choklad, maränger och de svenska polskplockade jordgubbarna.
De som ville drack limoncello, grappa och whiskey. Gustav tjatade om cognac. Vi sa att han får vänta några år.
När jag hade ätit tre godisfiskar i tre olika färger, några kolor och fyra dajm tog det stopp. Jag var tvungen att ligga ner lite golvet. Ghana vann.
Johan och Maria körde hem Klara i skottkärran så hon inte skulle vakna. Jag, Martin, Anna och Caprice gick ner och tittade på båtarna i hamnen. Havet var svart och myggorna hungriga.
Nästa dag seglade vi hela dagen. Benen var alldeles röda.